Gatusektioner

Här beskriver vi gatu- och typsektioner och hur underlaget ska användas i arbetet.

Inledning

Det här avsnittet ska ge förståelse för de anspråk som de vanligaste funktionerna har på gaturummet. Typsektionerna utgör exempel på ett antal vanligt förekommande planeringssammanhang med dess funktions- och utrymmeskrav.

Typsektionerna ska inte användas som planeringsmall, utan ska på ett enkelt sätt illustrera och ge förståelse för olika funktioner i de sammanhang som ofta planeras. Det är viktigt att ta hänsyn till att varje plats är unik med sina egna förutsättningar och anpassa typsektionens mått och innehåll efter detta.

Gatusektionen

Mellan husen utspelar sig stadens liv där gatorna, tillsammans med torg och parker, ingår i ett nätverk av offentliga rum. Gatan fungerar som en plats där invånare vistas kortare stunder på väg till aktiviteter, jobb och skola – men även spenderar längre tid ensam eller tillsammans med andra. Upplevelsen av gatan varierar beroende på om personen färdas till fots, med cykel eller i bil.

Stadens offentliga rum ska rymma många olika funktioner och intressen som alla är viktiga. I takt med att staden växer innebär detta för gaturummet att utrymmet mellan husen måste användas så effektivt som möjligt för att tillgodose alla behov.

Gaturummets utformning kan ge förutsättningar för hur gatan och angränsande fastigheter kommer att användas. Vi vill utforma gaturum som främjar och möjliggör samhällsengagemang, livskvalitet, hälsa, trygghet, och miljömässig hållbarhet.

I gatans utformning är det viktigt att i ett tidigt skede identifiera de olika behov som finns så att gatusektionen kan anpassas efter dessa tidigt i planeringsprocessen.

Gatusektionerna ska utformas med hänsyn till gatan och omgivningens karaktär samt efter önskad högsta hastighet på trafiken. Låg hastighet minskar risken för olyckor och allvarliga skador och minskar även bullernivån samt trafikens upplevda barriäreffekt.

Gatusektionernas bredd beror, förutom ovan nämnda faktorer, bland annat på gatans funktion, vilken typ av färdmedel som planeras, befintlig eller förutspådd trafikmängd, separeringsgraden mellan olika trafikslag, parkeringsbehov, busshållplatser och platsbehov för städning, lastning och lossning.

Vad som är viktigt och behöver finnas för att gatan ska upplevas som attraktiv samt uppfylla krav från både närboende och besökare behöver också identifieras. Många transporter som sker med motorfordon är nödvändiga för stadens olika funktioner. Dålig planering riskerar att leda till dålig framkomlighet, låg trafiksäkerhet och otrygga, oattraktiva miljöer.

Ett helhetsperspektiv med stadslivet i fokus kräver ett samspel mellan trafikplanering, stadsplanering, landskapsplanering, bebyggelseutveckling samt långsiktig drift och underhåll. Det behövs därmed också samarbete mellan stadens olika förvaltningar och aktörer.